onyanserad knarkpanik i gp.

jag fick inte plats i kommentarsfältet på gp, så jag återupplivar bloggen litet.. sara kadefors har idag skrivit en text om hur föräldrar blundar för att deras egna barn "knarkar". säkert en poäng i att många föräldrar inte vet så mycket om sina barns aktiviteter, men jag är så trött på det onyanserade "knark är bajs" snacket.

kadefors missar att fundera kring om haschrökning faktiskt är så farligt? någons pappa har sagt att hasch är ok men inte heroin, och det sätter kadefors ett utropstecken efter? det är skillnad på knark och knark, och detta bör kidsen lära sig!
hasch har blivit en symbol för första steget till ett missbruk, men det är det upprepade ihopklumpandet av knark och knark som orsakar detta. att media, skola och föräldrar presenterar en bild av "allt knark" som något dödligt farligt säger man samtidigt att det är lika farligt med heroin som med cannabis. och det är det inte! det finns ingen vetenskaplighet i såna uttalanden! att man ens får skriva på det där viset är väl närmast samhällsfarligt?
jag har inte svårt att förstå en yngling som testar hasch, ser att "det var ju inget farligt", och sen naivt härjar vidare bland de illegala substanserna, just eftersom "knark är ju knark och nu har jag redan börjat knarka".. det som vi behöver är en nyanserad diskussion där "knark" som ihopklumpat begrepp bryts isär och problematiseras. olika knark påverkar kroppen och sinnet på olika sätt, och det är superviktigt att veta! jag är övertygad om att många dåliga haschupplevelser kommer ur att man inte vet vad som kommer hända, vad man kan förvänta sig.

när sedan kadefors skriver om ungdomars om blir nedslagna sätts hasch indirekt som en orsak till detta vittnar det om okunskap kring vilken typ av rus som hasch skapar. effekten blir allra allra oftast ett lugn, inte aggresivitet!
och kadefors, om du oroar dig så mycket över om din son är "oskyldig som ett lamm" eller inte, varför inte prata med honom om det? att hyschja kring det som katten kring het gröt lär ju verkligen inte hjälpa. läs på lite om illegala droger och deras funktion. (prova någon själv kanske?) och berätta sedan för honom på ett nyanserat och inte moraliserande sätt om att du oroar dig över vad som händer i hans bekantskapskrets.. din son är en tänkande individ, hjälp honom resonera, din rädsla och ditt demoniserande skapar bara en värre situation.

allt "knark" behöver inte vara farligt. om man vet vad man håller på med.