onyanserad knarkpanik i gp.

jag fick inte plats i kommentarsfältet på gp, så jag återupplivar bloggen litet.. sara kadefors har idag skrivit en text om hur föräldrar blundar för att deras egna barn "knarkar". säkert en poäng i att många föräldrar inte vet så mycket om sina barns aktiviteter, men jag är så trött på det onyanserade "knark är bajs" snacket.

kadefors missar att fundera kring om haschrökning faktiskt är så farligt? någons pappa har sagt att hasch är ok men inte heroin, och det sätter kadefors ett utropstecken efter? det är skillnad på knark och knark, och detta bör kidsen lära sig!
hasch har blivit en symbol för första steget till ett missbruk, men det är det upprepade ihopklumpandet av knark och knark som orsakar detta. att media, skola och föräldrar presenterar en bild av "allt knark" som något dödligt farligt säger man samtidigt att det är lika farligt med heroin som med cannabis. och det är det inte! det finns ingen vetenskaplighet i såna uttalanden! att man ens får skriva på det där viset är väl närmast samhällsfarligt?
jag har inte svårt att förstå en yngling som testar hasch, ser att "det var ju inget farligt", och sen naivt härjar vidare bland de illegala substanserna, just eftersom "knark är ju knark och nu har jag redan börjat knarka".. det som vi behöver är en nyanserad diskussion där "knark" som ihopklumpat begrepp bryts isär och problematiseras. olika knark påverkar kroppen och sinnet på olika sätt, och det är superviktigt att veta! jag är övertygad om att många dåliga haschupplevelser kommer ur att man inte vet vad som kommer hända, vad man kan förvänta sig.

när sedan kadefors skriver om ungdomars om blir nedslagna sätts hasch indirekt som en orsak till detta vittnar det om okunskap kring vilken typ av rus som hasch skapar. effekten blir allra allra oftast ett lugn, inte aggresivitet!
och kadefors, om du oroar dig så mycket över om din son är "oskyldig som ett lamm" eller inte, varför inte prata med honom om det? att hyschja kring det som katten kring het gröt lär ju verkligen inte hjälpa. läs på lite om illegala droger och deras funktion. (prova någon själv kanske?) och berätta sedan för honom på ett nyanserat och inte moraliserande sätt om att du oroar dig över vad som händer i hans bekantskapskrets.. din son är en tänkande individ, hjälp honom resonera, din rädsla och ditt demoniserande skapar bara en värre situation.

allt "knark" behöver inte vara farligt. om man vet vad man håller på med.

politisk tv-reklam.

och så kom de till slut. de första svenska reklamfilmerna för politiska partier. inte helt oväntat är det folkpartiet och kristdemokraterna som är först ut att nyttja denna typ av populism. jag kan inte annat än skratta åt filmen med marit paulsen i en husvagn, eller kristdemokraternas förskräckelse över deras till synes viktigaste fråga, langningen av alkohol till svenska ungdomar!

är det här vägen vi ska gå? i ett allt mer politiskt ointresserat land ska rösterna styras genom budgeten, genom hur mycket pengar som läggs på reklam. jag hyser som bekant ett rejält agg till reklam överhuvudtaget, men när den dessutom handlar om politik blir ju skiten ett snäpp värre.

fan, alla som får rösta i sverige, vi är smartare än så här!

svd.

slidkransen.

diskussion har skett kring hur RFSU nu lanserat ett nytt namn på mödomshinnan. istället ska den kallas slidkransen. jag är den första att jubla, språket formar våra tankar (nej, jag ska inte försvinna in i nåt alltför postmodernt, även om jag frestas) och mödomshinnan är ju som bekant inte en hinna. "hinnan" har grundat alla möjliga konstiga typer av förväntningar och förtryck kring kvinnans sexualitet, tex. hon-ska-blöda-när-hon-förlorar-oskulden. (min rädda barnen-litteratur hänvisar till en undersökning som visar att knappt 30% blöder då oskulden förloras.)
så det är fanimej på tiden med ett uppdaterat språkbruk! så småningom kanske killar slutar säga att "de ska sätta på någon" eller att tjejer "släpper till". men ett steg i taget antar jag..

dn

ut ur dimman.

efter en närmare två månaders frånvaro tänkte jag hitta tillbaka till bloggen. några är ni som läser, så jag kämpar vidare. proppen med all stress kring uppsatser och skit har släppt, så nu ska jag ha mer tid igen.

men så länge får ni förundras över konstapel adrian i kamomilla stad och hans lag:

"man ska aldrig plåga andra,
man ska alltid bjuda till,
men i övrigt för man göra vad man vill!"

maffigt sätt att öppna spärrarna i sthlm.

The Machine from mudlevel on Vimeo.

måste bara hjälpa till att sprida denna underbara video..

droger i debatt.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1421504

nu tycker jag ju att det är kul att det väcks drogdebatt i sverige. men att kleerup och nån exhammerfallmedlem får diskutera blir lite missvisande. med uttalanden som "jag och min familj har skapat konst utan att behöva knarka" och "de (familjen) är belästa och starka människor som klarar av att ställa sig upp och göra något själva". visar hammerfallkillen att han är ett självupptaget pretto som missar poängen. han propagerar dessutom för mer pengar till polisen för att utföra razzior. (om hammerfall med sin fjortispublik är värda att kalla konst överhuvudtaget, det låter jag vara osagt.)
kleerups viktigaste poäng verkar vara att många konstnärer använder droger, att det var orättvist av polisen att plocka honom för test vid grammisgalan eftersom han och många som använder droger har en osund relation till dessa och tillräckliga problem utan polisens användning. han förespråkar dock inte någon lagändring, utan bara en attitydförändring. birgitta stenberg är med, förespråkar legalisering av cannabis, men hon tar inte stor plats i diskussionen. kleerup har ju viktiga poänger, men verkar inte heller tycka att det inte går att bruka droger, bara missbruka. den diskussionen skulle jag vilja se. hur många har provat ett antal olagliga substanser, haft roligt, utan att bli beroende, fått sociallivet förstört, hoppat från höghus osv?

katarina wennstam, vars åsikter jag i andra fall håller mycket högt, uttalar sig också och menar att författare minsann kan leva vanliga liv, lämna barnen på dagis, skapa, utan knark.
klart att det går att göra det utan! jag anser att det inte är detta diskussionen borde handla om, utan som sagt huruvida det är möjligt att bruka droger utan att "missbruka".

isobel hadley-kamptz är resonerar uppfriskande sunt kring frågan och avväpnar flera av de dummaste resonemangen, men jag längtar efter det tillfälle då magnus linton får diskutera droger i svt..

snacket om "hade reggae funnits utan cannabis" är väl helt irrelevant, ingen kan förutspå hur musikutvecklingen skulle ha gått utan drogen i fråga..
det går att vrida på hur länge som helst, men varför har vi en laglig, statligt styrd, alkoholförsäljning när cannabis inte ens får användas som medicin?

och återigen stör jag ju mig på de som använder "men det är faktiskt olagligt att knarka" som viktigaste anledning. vilken tillit till den svenska lagen folk har när det passar..

det här blev en någonslags subjektiv sammanfattning av ett debattavsnitt, där kontentan blir att debatt inte är ett speciellt bra program. jag håller med magnus betnér, janne ska gräva..

droger på newsmill.

newsmill fortsätter vara en intressant plats att besöka. nu senast skriver carl-michael edenborg om droger i "droger är viktiga för många svenska författare". skönt att se lite nyanserat resonerande kring frågorna, och även om det kanske inte kommer som någon toknyhet att alexander bard, carl-johan vallgren och unni drougge pysslat med droger så har han ju en poäng.

för, som bill hicks uttrycker det: