tre filmer om irakkriget.

(risk för små spoilers kring de här filmerna, så ni vet.)
de senaste månaderna har jag kikat på tre nya filmer om irakkriget som hollywood hostat upp. battle for haditha var den första, som skildrar en massaker av civila utförd av amerikanska soldater som tappar besinningen. redacted är egentligen en ganska så liknande film, men skildrar istället ett vidrigt våldtäktsmord begått av två amerikanska soldater på en 15-årig flicka. båda filmerna ska visst vara baserade på verkliga händelser. den tredje är den jag såg senast, stop-loss utspelar sig till större delen bland soldater som stridit i irak men är tillbaka i usa. redacted är den film som känns allra mest, jag grät av förtvivlan och ilska vid flera tillfällen. battle for haditha innehåller en intressant scen där vi får se en muslimsk kvinna ta av sig sin slöja, något man som tittare reagerar rejält på. faktiskt. dessutom skildras våldet mycket realistiskt. stop-loss, som de andra tre, lyfter viktiga frågor kring kriget, men blir aldrig speciellt intressant utan blir någonslags billig thriller.
alla tre filmerna är rätt kritiska till sättet som kriget förs på, men ingen ifrågasätter egentligen själva krigets legalitet eller legitimitet. det är viktigt att hollywood inte utför samma propagandaapparat som på 50- och 60-talen, men än så länge törs man inte fullt ut gå emot regeringen. sen är heller ingen av filmerna några apocalypse now eller full metal jacket. i rättvisans namn ska väl nämnas att ingen av de filmerna gjordes medan vietnam-kriget fortfarande pågick, så om bara det här jävla kriget kunde ta slut så kanske vi blir serverade vår generations antikrigsrulle. tills dess får vi skrämmas av sanningen, det som sipprar igenom mediabruset.

filmerna:
battle for haditha (imdb / piratebay)
redacted (imdb / piratebay)
stop-loss (imdb / piratebay)
apocalypse now - redux (imdb / piratebay)
full metal jacket (imdb / piratebay)

FRA sprider sig.

faktiskt riktigt vitsigt tycker jag. sången verkar ha använts som kampsång vid demonstrationerna mot FRA.
jag har inget nytt att tillföra debatten, men däremot skymtar jag george orwells 1984-samhälle i fler frågor just nu, litet i skymundan av FRA. här är en artikel ur dagens dn om ett nytt förslag kring bloggare och hur "bloggar borde kvalitésmärkas". gulligt? fascism!

hjälp världen - minska din köttkonsumtion.

lisa uppmärksammade mig på både en artikel i göteborgs fria tidning och på ett tidigare sänt avsnitt av uppdrag granskning. äntligen verkar det som att köttindustrin som miljöbov börjar uppmärksammas i den allmänna debatten. det är tyvärr alltför få som vet att köttindustrin orsakar större utsläpp av växhusgaser än vad hela transportsektorn gör. minns jag rätt var det 18% av utsläppen som orsakas av djurrapar och bajs, framförallt från nötdjur. för att inte tala om hur mycket mera mark som krävs för att framställa animaliskt protein framför vegetabiliskt. man visar exempel från brasilien där framställningen av sojabönor till djurfoder skövlar regnskog i rasande takt. med andra ord; äter man nötkött så bidrar man inte bara till individers lidande, utan även till klimatförstörelse, global uppvärmning och regnskogsskövling.

i uppdrag granskning kommer det även fram att det faktiskt kan vara omiljövänligt att köpa lokalproducerat. exemplet man använder är tomater från sydeuropa som forslas till sverige och säljs här, jämfört med tomater som odlas i sverige. visst orsakar transporten utsläpp, men betydligt mindre i jämförelse med hur mycket fossila bränslen som används för att värma upp växthuset. i sydeuropa växer tomaterna "naturligt", under bar himmel utan växthus. fascinerande fakta!

riktigt pinsamt blev det när vår oppositionsledare mona sahlin intervjuas och det visar sig att hon inte har en aning om att köttet är en miljöbov, utan resonerar att det enda problemet med köttkonsumtion är de långa transporterna..

jag droppar länkarna här nedanför, för den som vill läsa mera, tillsammans med en äldre artikel som min hjältinna lisa gålmark skrivit.

uppdrag granskning - klimatdebattens heliga ko (svt)
linus brohult - nej till köttskatt är politiskt hyckleri (göteborgs fria tidning)
lisa gålmark - köttets tid är förbi (ordfront)

kom ihåg att det fungerar att kommentera nu, om ni vill.
och så vankas det "stoppa FRA-lagen"-demo i götet på lördag kl 1200 på kungsportsplatsen. alla ska komma.

kommentarer.

tack till helenah som uppmärksammade mig på att det inte gick att kommentera. jag hade missat en inställning. nu ska det gå bra, hoppas jag. istället är det nåt kocko med teckensnittet.. kanske var inte blogspot bästa stället att placera bloggen på.

tack till helenah som också var den som, för längesen till och med, droppade idén att jag skulle skriva en blogg.

dagen till ära bjuder Dan Piraro på en fiffig film om veganism.
(jag hade tänkt att inte hålla på och tjata om djurrätt och sånt, men jag kommer nog inte kunna hålla mig. jag brinner ju för det. )

man får göra som man vill.

ni som känner mig lite vet kanske att det är mitt lilla motto. eller ett av dem åtminstone. man får göra som man vill. med det menar jag väl lite vackert att man ska leva sitt liv på sitt eget sätt. låter naivt kanske, men jag anser att vi alla om och om igen behöver påminnas om det. kanske den allra viktigaste personen i våra liv är ju vi själva, men paradoxalt nog är många rätt dåliga på att lyssna på den personen. man viker sig, rättar in sig i ledet, klär sig efter mallen och tycker likadant som grannen. det tycker jag är tråkigt och faktiskt ett oärligt sätt att leva. oärligt mot sig själv.
jag har insett att uttrycket i min värld antagligen härstammar efter ett sånt gammalt släktmotto:

"gör som du vill så slipper du grina."

något som pappa brukade säga till mig närjag var liten, eller ja, han använder det faktiskt fortfarande när det gäller mina livsval. men uttrycket stammar åtminstone så långt tillbaka som pappas farmor, som var den som präntat in det i pappa. det känns lite härligt att inse att min släkt i hälsingeskogarna hade vissa anarkistiska tendenser.

under de senaste dagarna har jag bläddrat i george woodcocks "anarkismen" och bekantat mig med ännu en person som använder ett liknande uttryck. françois rabelais var en fransk författare som redan 1532 som tydligen skrev en riddarutopi som innehöll klostret Thelème, som hade ett mycket frihetligt motto:

"Do What Thou Wilt"

rabelais verkar för övrigt varit en av de första författarna som lekte med kiss och bajshumor. han berättade om en jätte som kissar vid notre-dame och dränker 260418 personer, och om hur samme jätte forskar över vad som är bäst att torka sig i röven med, och upptäcker att duniga gåsungar fungerar bäst.
i 1500-talets frankrike så gjorde han verkligen som han ville. eller åtminstone skrev han som han ville.

inspiration:
françois rabelais (wiki)
george woodcock - anarchism: a history of libertarian ideas and movements

reklamen är livsfarlig.

trots att det lilla kollektivet jag bor i nu ligger i "härliga och städade bagaregården" så har snott vår tjusiga pärlplatte-ingen-reklam-tack-skylt. följden har naturligtvis blivit att en överlastad brevbärare varje dag skyfflar ner ett lass tämligen onödiga papper och blad tillsammans med räkningarna. dessa papper uppmanar mig att konsumera, att jag behöver uppdatera mig till senaste modellen av allting och att jag ska följa det senaste modet och för att vara lycklig. dessutom duger det inte att köpa vilka byxor som helst, jag måste se till att ha de med rätt skärning, passform och färg. men allra viktigast är varumärket. varumärket skapar min livsstil, gör mig inne och glad. den dåliga självkänslan botas enkelt genom ett varv på h&m, och storföretagen gnuggar händerna.

värt att tänka på är också att när en världsordning bygger de rikas konstanta konsumtion blir det direkt nödvändigt för systemets överlevnad att de köpstarka i väst känner ett behov att handla. eftersom våra livsnödvändiga behov som mat och husrum oftast är tillfredsställa så måste något annat till för att öka konsumtionen i samhället och främja tillväxten: ett artificiellt behov av konsumtion som skapas genom reklam.

"they walk the streets exposed to the constant poison of adverts, sowing the seeds of fantasy, illusion and the desire for impossible consumtion." /fidel castro.

den svenske radikalen sven lindqvist talar om en pervers köplust som suggererats fram som gör att själva köpandet utgör tillfredsställelsen i aktionen. han menar också att produkterna vi köper ska visa vår köpkraft för vår omgivning, att vi har det gott ställt och är glada.

(från bilderna har jag klippt bort reklamen, med det vill jag förtydliga hur vi är så vana vid den att vi sällan ens reflekterar över att vi så många gånger under en dag utsätts för uppmaningar att handla. på spårvagnen, i tidningen, på stan, på tv etc. Klart som fan vi påverkas, klart som fan vi tror att ariels tvättmedel är bättre än willys motsvariget. vilket förresten inte är sant.)

jag är medveten om att jag just nu kastar sten i glashuset. Mina senaste byxor kostade närmare tusenlappen och är såklart tillverkade av ett framstående märke.
vi borde låta oss påverkas mera av sven lindqvist när han menar att lång användning av saker, nednötning, förmänskligar ting och förändrar vårt umgänge till dem. dessutom är det en belastning att äga för mycket, det är som att vara fet.

vänner, ett förslag:
vi köper inget imorrn, vi nöter på det vi redan har!

inspirerat av:
surplus - terrorized into being consumers (wikipedia / torrent@piratbukten)
sven lindqvist - reklamen är livsfarlig.