tintin goes revolutionary.

jag är hemma, snorar hostar och febrar bort mina sista lediga dagar. men jag hittade en fin tröst i den här geniala serien:

http://tintinrevolution.free.fr/pages/image001.html

enjoy!

(edit. hade visst länkat helt snett. nu ska det funka.)

kopyright liberation front

igår kväll bekantade jag, robin och johanna med några riktigt intressanta vildhjärnor som jag tänkte berätta litet om.

på slutet av 80-talet och början av 90 härjade två lirare vid namn bill drummond och jimmy cauty under ett antal olika namn (kopyright liberation front - klf, the justified ancients of muu muu - the jamms, timelords, k-foundation osv). genom sin karriär hann de skicka ett par riktigt härliga sparkar mot bla. copyright-tänkandet och för all del även vårt pengakåta samhälle.
87 skapar lirarna musik genom att helt ogenerat sampla och plocka ihop låtar från bitar de tog ur andra artisters låtar. flera pengastinna artister slår bakut, abba får tex. en hel upplaga av klfs skivor förstörda, men detta hindrar inte klf från att ändå slutligen lyckas sälja miljonupplagor av sina skivor och bli riktigt täta.
nästa steg blir att de skriver en instruktionsbok i hur man skriver en listetta och lovar att den som följer instruktionerna och ändå inte får en listetta kommer ersättas av klf själva.

de verkar sedan lessna på att sparka på musikindustrin och tar sina pengar och beger sig in i konstvärlden istället. under en tidigare spelning har de spridit ut pengar i publiken med texten "children we love you", och fått polisen att inleda en förundersökning mot dem, eftersom det är förbjudet att förstöra pengar.
inspirerade av detta spikar grabbarna upp en miljon pund på en stor ram och försöker skänka iväg skapelsen till olika gallerier. inget accepterar gåvan, antagligen utifrån säkerhetsrisken att ha en miljon pund på väggen. klf, nu under namnet k-foundation, tar då pengarna ut på landet där de i en liten stuga eldar upp hela kalaset, något som resulterar i filmen "watch the k-foundation burn a million quid" (youtube)

den här texten gör dem verkligen inte rättvisa, men kanske väcker jag ditt intresse att läsa mer om dem. följ länkarna och förundras av två verkligt fria tänkare.

inspiration:
the klf (wiki - piratbyrån)

man får göra som man vill.

ni som känner mig lite vet kanske att det är mitt lilla motto. eller ett av dem åtminstone. man får göra som man vill. med det menar jag väl lite vackert att man ska leva sitt liv på sitt eget sätt. låter naivt kanske, men jag anser att vi alla om och om igen behöver påminnas om det. kanske den allra viktigaste personen i våra liv är ju vi själva, men paradoxalt nog är många rätt dåliga på att lyssna på den personen. man viker sig, rättar in sig i ledet, klär sig efter mallen och tycker likadant som grannen. det tycker jag är tråkigt och faktiskt ett oärligt sätt att leva. oärligt mot sig själv.
jag har insett att uttrycket i min värld antagligen härstammar efter ett sånt gammalt släktmotto:

"gör som du vill så slipper du grina."

något som pappa brukade säga till mig närjag var liten, eller ja, han använder det faktiskt fortfarande när det gäller mina livsval. men uttrycket stammar åtminstone så långt tillbaka som pappas farmor, som var den som präntat in det i pappa. det känns lite härligt att inse att min släkt i hälsingeskogarna hade vissa anarkistiska tendenser.

under de senaste dagarna har jag bläddrat i george woodcocks "anarkismen" och bekantat mig med ännu en person som använder ett liknande uttryck. françois rabelais var en fransk författare som redan 1532 som tydligen skrev en riddarutopi som innehöll klostret Thelème, som hade ett mycket frihetligt motto:

"Do What Thou Wilt"

rabelais verkar för övrigt varit en av de första författarna som lekte med kiss och bajshumor. han berättade om en jätte som kissar vid notre-dame och dränker 260418 personer, och om hur samme jätte forskar över vad som är bäst att torka sig i röven med, och upptäcker att duniga gåsungar fungerar bäst.
i 1500-talets frankrike så gjorde han verkligen som han ville. eller åtminstone skrev han som han ville.

inspiration:
françois rabelais (wiki)
george woodcock - anarchism: a history of libertarian ideas and movements